Platsutveckling i morgondagens stadsväv
Vilka krafter är det som påverkar dagens stadskärnor? Och hur kommer stadskärnorna att förändras av den pågående transformationen? Det var två av frågorna som behandlades i det digitala seminariet ”ElinderSten goes placemaking”.
Seminariet ägde det rum den 17 juni och var ett samarbete med organisationen Svenska Stadskärnor, vars vd Björn Bergman öppnade evenemanget. Han konstaterade att e-handeln har ökat markant under början av 2020 i samband med corona-krisen.
– Hur ska vi fylla de tomma lokalerna som pandemin lämnar efter sig?, frågade han och pekade därmed på en av de stora utmaningarna inom platsutveckling just nu.
Magnus Ohlsson, som bland annat driver bloggen Retailomania och podcasten Detaljhandelspodden, tog vid och presenterade en lägesbild med detaljhandelsperspektiv.
– Handeln befunnit sig i en transformationsfas länge. Det är många drivkrafter som ligger bakom utvecklingen, allt från urbanisering och industrialisering till bilism och globalisering. Och givetvis digitaliseringen, där utvecklingen har ”spolats fram” fem-sex år under den gångna våren, sade han.
Den aktuella krisen har påverkat många beteenden, men det är svårt att säga vilka beteenden som vi kommer att behålla, menade han.
– Ser man på hur det har varit vid tidigare kriser så är det mindre än väntat som har blivit bestående. Det sker en återgång till det normala, eller snarare ”det nya normala” eftersom det inte kommer att se riktigt likadant ut. Men exakt hur det kommer att se ut kan vi inte förutspå i det här läget.
När det gäller stadskärnornas transformation konstaterade han ”mixed use” inte längre är ett alternativ – det är ett måste. En uppfattning som nästa talare, ElinderStens grundare och vd Christian Elinder, höll med om.
– Jag tycker att en av utgångspunkterna i platsutveckling är att det handlar om möten – mellan olika verksamheter och mellan människor. Det är också ett möte mellan olika inre och yttre flöden, där det gäller att vara medveten om de olika behov som finns för att kunna upprätthålla flödena under sådana här utmanande perioder, sade han.
Han visade sedan schematiskt hur en stadskärna traditionellt har växt fram till en ”stadsväv” av verksamheter.
– Genom alla tider har det funnits perioder då det har uppkommit hål i denna stadsväv, till exempel när några viktiga förutsättningar har ändrats. Det upplever vi nu också; på många håll har tätheten börjat luckras upp och då gäller det att aktivt agera för att behålla platsens attraktivitet.
Björn Bergman på Svenska Stadskärnor lyfte fram några goda exempel på när man lyckats med det:
– I Västervik har fastighetsägarna skapat bra samarbeten. Där har det skett en utveckling av stadens stråk så att de förblir starka. Även på Kullagatan i Helsingborg har de agerat på liknande sätt. De fastighetsägare som är medvetna om att de är en del av ett ekosystem och arbetar utifrån det har störst chans att klara sig genom krisen, sade han.
Seminariet avslutades med att deltagarna delades upp i så kallade ”breakout-rooms” i den digitala plattformen Zoom för att diskutera i mindre grupper om hållbar utveckling av stadskärnorna. Resultaten hann presenteras kort, och det visade sig att det hade förts samtal om allt från trygghetsskapande och showrooms till digital platsutveckling och hur alla lediga lokaler skulle kunna användas.
Fler digitala seminarier, med fokus på nya ämnen, kommer att äga rum i höst – håll koll på @elindersten på Instagram och LinkedIn!